• Jakten på den försvunna dialogen!

    Om kommunikationstrender inom ideella sektorn Med lång föreningsvana från alla tänkbara nivåer – både som anställd och som förtroendevald, har jag ständigt känt av hur kommunikationen i svenska ideella och politiska organisationer brister. Det är med denna utgångspunkt jag presenterar framtidens kommunikationstrender för ideella organisationer. De flesta äventyr börjar med ”det var en gång” och(…)

  • Väcka det sovande folket!

    Välfärdssamhällen som det svenska har så länge jag minns lockat fram gäspningar hos allmänheten, inte för att svenska modellen eller någon annan välfärdsmodell är tråkig utan för att stora delar av det kollektivistiska ansvaret flyttas från individen till samhällets trotjänare: staten, landstingen och kommunerna. Du kanske redan nu känner en gäspning formas och det är(…)

  • Kommunikatör – Sluta att kommunicera i blindo!

    Företag över hela världen arbetar idag med PR och reklam som verktyg för att kommunicera med önskade konsumentgrupper i samhället. Något som fungerar ibland men som vid andra tillfällen får oss kommunikatörer att rysa. För hur säljer vi in en kampanj i företagsledningen som kan vara helt meningslös? Denna text handlar om hur vi som(…)

  • Så påverkas du av reklamen

    En del av retoriken handlar om hur vi påverkar och övertygar andra. Jag kommer framöver att granska både reklam och PR för att undersöka hur språk och beteende i reklamen påverkar oss människor. Robert Cialdini är en av världens främsta forskare inom konsumentbeteende och särskilt kring påverkan. I sina studier har han identifierat sex olika grundläggande(…)

Jakten på den försvunna dialogen!

Jakten på den försvunna dialogen!

Om kommunikationstrender inom ideella sektorn

Med lång föreningsvana från alla tänkbara nivåer – både som anställd och som förtroendevald, har jag ständigt känt av hur kommunikationen i svenska ideella och politiska organisationer brister. Det är med denna utgångspunkt jag presenterar framtidens kommunikationstrender för ideella organisationer.

De flesta äventyr börjar med ”det var en gång” och det gäller i allra högsta grad också i sagan om den försvunna dialogen. Från min uppväxt på 70-talet där alla var djupt engagerade i föreningsvärlden till dagens Sverige där engagemang har ersatts av en förpliktelse att ge kontanta bidrag, har mycket förändrats.

Att gräsrötterna var många gjorde dialog möjligt på ett sätt som en enskild kommunikatör inte klarar av. Tänk t.ex. på hur Socialdemokraternas styrka låg i förmågan inför varje val att knacka dörr över hela landet. Att få träffa varje väljare genom dialog ansikte till ansikte skapar ett förtroende, som inte kan ersättas med dagens dyra informationskampanjer med enkelriktad reklam i olika kanaler.

Föreningssverige behöver återfå medlemmarnas engagemang och förtroende i en tid där tid är en bristvara. Obamas regering har i USA redan bevisat att ett starkt förtroende hos gräsrötterna kan avgöra val. Det går att få medlemmar och sympatisörer att engagera sig, men vi kommunikatörer måste respektera och förstå att dagens gräsrötter inte har samma behov som gårdagens.

Sveriges organisationer måste inse att engagemang inte väcks av envägs- utan av tvåvägskommunikation. Visst finns det fortfarande en vilja att engagera sig, men den lätta lösningen för samvetet är att bli månadsgivare i en organisation eller två. Jag är övertygad om att den största orsaken till det bristande engagemang alla talar om, är bristande förståelse. Dagens konsumenter pratar inte mindre med sina vänner och kollegor än gårdagens – däremot talar vi mindre och mindre om organisationerna. Det är det vi måste förändra!

De svenska bolagen har sakta men säkert insett värdet av, vad branschen kallar, net promoter score och många undersöker nu ständigt hur stor andel av bolagens kunder som är villiga att rekommendera varumärket för en kompis. Sveriges ideella föreningar behöver på samma sätt jobba målinriktat för att månadsgivare, medlemmar och sympatisörer i högre och högre grad rekommenderar organisationerna till andra.

Morgondagens kommunikation är egentligen inte så annorlunda mot gårdagens men strategier måste avgöra kanalen och inte tvärtom. Om vi vet att dörrknackningar är mer effektiva än valstugor så bör vi prioritera att lägga vår energi där den gör mest skillnad. I framtiden applicerar vi gårdagens mest framgångsrika koncept i de bäst lämpade kanalerna och tänker ständigt på att skapa dialog. Envägskommunikation kommer i framtiden att vara en saga blott.

I vår jakt på den försvunna dialogen rekommenderar jag:

  1. Öppna upp för dialog. Visa att du vågar lyssna och agera.
  2. Börja jobba med rekommendationsgraden. Hur många är villiga att rekommendera din organisation? Gör kontinuerliga uppföljningar för att mäta era framsteg. Arbeta aktivt i all kommunikation med rekommendation. Gör det lätt att rekommendera för andra.
  3. Engagera gräsrötterna i små korta känsloladdade kampanjer och gör det lätt att visa sin sympati. Om någon t.ex. skriver om växthuseffekten är det ju upplagt att en aktivist i Greenpeace svarar ”Det tycker vi i Greenpeace också därför…”. Gör det enkelt och snabbt att engagera sig.
  4. Våga låta kommunikationen växa underifrån och inte alltid uppifrån. Med dagens sociala medier går det ändå inte att förhindra så varför inte uppmuntra och hjälpa fram budskap som utvecklas underifrån. Det är här du lättast skapar engagemang hos andra.

Låt inte kanalen diktera dina strategier utan tänk igenom vad du vill och välj därefter vilken plattform du vill jobba med. 

Väcka det sovande folket!

Väcka det sovande folket!

Välfärdssamhällen som det svenska har så länge jag minns lockat fram gäspningar hos allmänheten, inte för att svenska modellen eller någon annan välfärdsmodell är tråkig utan för att stora delar av det kollektivistiska ansvaret flyttas från individen till samhällets trotjänare: staten, landstingen och kommunerna. Du kanske redan nu känner en gäspning formas och det är inte helt onaturligt när begrepp som samhällsansvar, förvaltning och politik kommer upp på agendan.

På 70-talet när jag växte upp hade Sverige ett sprudlande föreningsliv där det var otänkbart att inte engagera sig på något sätt. Det var naturligt och givande att ge en hjälpande hand i den lokala idrottsföreningen, att kämpa tillsammans i facket, att påverka tillsammans i hyresgästföreningen och utveckla tankar om samhället i politiska partier. Det var en tid då vi tillsammans tog ansvar för samhällets skick och där vi fortfarande hade energi att ställa upp för varandra.

Svenska folket hade utan tvekan de bästa intentionerna när vi långsamt men säkert flyttade det kollektivistiska ansvaret över på ”samhället” – vad det nu är. Effekten blev kortsiktigt proffsig service och en frihetskänsla, men det långsiktiga resultatet rimmar väldigt dåligt med ursprungsplanen.

Idag arbetar svenska folket som aldrig förut, få känner sig ha tillräcklig med tid med sina barn, fler och fler blir utbrända samtidigt som ingen ”har tid” att engagera sig i aktiviteter utanför egna hemmet. Ett bolag som tydligt följt samhällets utveckling i sina marknadsföringsbudskap är flygbolaget SAS som tidigare sålde resor men idag säljer ”tid”. För vem behöver inte det i ett samhälle där ingen har tid över?

Föreningar av alla de slag lever i tron att föreningsengagemanget minskade ganska nyligen men sanningen är engagemanget försvunnit dag för dag, timme för timme och minut för minut sedan en nästan bortglömt tid. Svenska folket somnade första gången när vi insåg att det finns ett ”samhällets ansvar”. När vi fick för oss att vi som individer inte behöver bry oss, därför någon annan har fått ansvaret.

Jag är medveten om hur kritisk jag är till samhällsutvecklingen i stort men jag är det med gott samvete eftersom bevisen hopar sig överallt. Varje gång en stor förändring föreslås vaknar en liten del av folket, sprattlar till, tycker till, för sedan att somna om igen.

Frågan är hur vi ställer tillbaka klockan om det ens är möjligt. Hur ska vi få tid att återta ansvaret för något vi lämnat på samhället när vi inte ens har tid med oss själva? Vad kom först – hönan eller ägget? Någon måste våga ta det första steget in i en framtid där vi definierar samhällsansvar som något vi alla är delaktiga i. Vågar du?

Kommunikatör – Sluta att kommunicera i blindo!

Kommunikatör – Sluta att kommunicera i blindo!

Företag över hela världen arbetar idag med PR och reklam som verktyg
för att kommunicera med önskade konsumentgrupper i samhället. Något
som fungerar ibland men som vid andra tillfällen får oss kommunikatörer
att rysa. För hur säljer vi in en kampanj i företagsledningen som kan vara
helt meningslös? Denna text handlar om hur vi som kommunikatörer kan
maximera resultaten av våra insatser.

När flera forskare pekar på att stora delar av företagens kommunikation
inte leder till mätbara resultat så stämmer det. Så stora delar som 90 % av
företagens kommunikationsinsatser går förlorade och problemet är att vi
inte på förhand kan förutse vilka som blir utan mening.

Fundamentet för all kommunikation har så länge jag minns varit att
noggrant analysera marknaden med kommunikatörens glasögon för sedan
i nästan blindo välja vår målgrupp. Ålder, kön, bostadsort, inkomst, yrke
och även livsstil blir avgörande för hur kommunikationens kanoner riktas
och marknadsanalysen görs av oss som utmärkt förstår vad det är vi
skjuter iväg.

Även när vi i bästa fall segmenterar utifrån demografi, geografi och
psykografi så fyller vi på våra kanoner med det dyraste krutet för sedan
att skjuta i blindo. I den bästa av alla världar så vet vi som kommunicerar
exakt vilka funktioner och känslor våra erbjudanden förmedlar och vilka vi
vill ska agera på våra budskap men vad tycker vår mottagare egentligen?

Det är dags att plocka fram kikaren och titta närmare på målgruppen. Har
vår mottagare behov för det vi utlovar eller erbjuder vi funktionalitet och
känslor som inte ens är önskvärda?

Mitt enkla knep i alla kommunikationsprojekt är dialog och observation.
Våga fråga, testa, undersöka, försöka och göra om. Det händer titt som
tätt att de erbjudanden som är självklara och engagerande för mig inte
alls är det för dem jag kommunicerar med.

Glöm inte bort segmenteringens grunder men tänk steget längre. I vilken
situation kommer mottagaren att ta emot ditt budskap och i vilken
situation kan budskapet användas? Vilka känslor kan budskapet tänka sig
att väcka – olika i olika situationer? Kan ditt budskap lösa ett befintligt eller framtida problem för mottagaren? Försök inte att förstå mottagaren utan
inled dialog och observera.

Det går inte garantera att ordentliga behovsanalyser gör all
kommunikation effektiv, men det finns fler forskningsresultat som tyder på
att en förståelse för mottagarens behov maximerar resultatet av våra kommunikationsinsatser och den gör definitivt att vi som kommunikatörer
träffar närmare målet.

Plocka fram behovsanalysens kikare och få till vana alltid att titta ut innan
du använder ditt dyra krut.

Så påverkas du av reklamen

En del av retoriken handlar om hur vi påverkar och övertygar andra. Jag kommer framöver att granska både reklam och PR för att undersöka hur språk och beteende i reklamen påverkar oss människor.

Robert Cialdini är en av världens främsta forskare inom konsumentbeteende och särskilt kring påverkanI sina studier har han identifierat sex olika grundläggande påverkningsmönster hos oss människor.

 

Påverkan och etik

Det kan inte understrykas nog hur viktigt det är med etiska förhållningssätt när det handlar om påverkan och övertygandet. Jag tycker att ett bra sätt är att förhålla sig till principerna är att att tänka på hur du själv vill bli behandlat.

 

I övrigt måste företagen förhålla sig till att:

1. Kunder som känner sig lurade blir missnöjda och kommer inte tillbaka.

2. Om företaget missbrukar principerna kommer ärliga medarbetare att vantrivs och hittar andra anställningar hos ärliga bolag.

3. Oärliga medarbetare orsakar ”svinn från arbetsplatsen” och lurar kunder.

 

1. Återgäldande – Reciprocitet

Vi vill återgälda de tjänster som görs oss. Om vi blir bjuden på en middag – vill vi bjuda igen. Vi vill inte vara i skuld till någon annan. Forskning har visat att vi inte ens behöver tycka om den vi återgäldar – driften att inte stå i skuld är ändå starkare. Principen gör oss mänskliga.

F.d. statsminister Göran Persson uttalade ”Den som är satt i skuld är inte fri” och bekräftade med det uttalandet att regeln om återgäldande är djupt rotat i alla kapitalistiska samhällen – även i det svenska.

Forskning har visat att även flockdjur använder sig av tjänster och gentjänster. Får visar varandra vart det finns bra gräs och får som tack lopporna avskavda från pälsen. Även hos vargar och apor har ett ”You scratch my back, I’ll scratch yours” beteende upptäckts.

 

Den lilla gåvans makt.

” There is no such thing as a free lunch” (Milton Friedman)

Om något är gratis så kan du vara ganska säker på att något förväntas av dig.

Prenumerera på tidningen och få en filt från Klippan. Känner du dig förpliktat att handla i en butik om personalen bjuder dig på gratis kaffe.

 

Kontrastprincipen

Butiker föreslår kanske ett orimligt dyrt erbjudande för att sedan backa till en alternativ produkt till ett billigare pris. Detta görs för att lura oss att göra något/köpa något som vi inte planerad att köpa. Notera hur nästa alla produktannonser är uppbyggda med en dyr, en billig och en mellanprisprodukt. Kombinationen får mellanprisprodukten att framstå som ett prisvärd alternativ som annonsen utan tvekan har för avsikt att sälja.

Ideella organisationer använder sig även av kontrastprincipen när man ber månadsgivare om alternativt 1000 kr, 500 kr eller 300 kr. Vi skulle kanske bara bidragit med 100 kronor per månad om inte vi fått just dessa förslag. Ur sammanhangen känns ju 300:- som en rimlig summa. Eller hur?

 

2. Knapphet – Scarcity

Genom att begränsa utbudet kan man öka efterfrågan. En påverkansprincip som t.ex. oljebolagen bolagen använder sig av för att styra priset. Genom att reglera tillgång mot utbud och efterfråga styrs priset.

Knappa lyxvaror ger ägaren status. T.ex. såldes världens dyraste frimärke: Tre shilling Banco Gul för 2,3 miljoner USD i 2010. Ett feltryck frimärke som finns i ett ända exemplar och som därför är oerhört sällsynt.

Endowmenteffekten gör att det subjektiva värdet av en produkt blir högre så fort vi äger den. Vi värderar alltså våra ägodelar högre än de som eventuellt ska köpa dem. Tänk t.ex. om du precis köpt en ny dator och din kompis berättar att han hittat ett mycket bättre erbjudande. I den situationen är det ganska normalt att försvara ditt köp genom att skapa ett högre subjektivt värde.

 

3. Gillande – Liking

Vi är mer benägen att göra saker för människor vi tycker om.

Fysisk attraktivitet. Det finns ett svagt samband mellan vacker och lycklig, tydligare samband mellan längd (lång) och lycklig. Det är också påvisat att söta barn uppfattas som snällare och duktigare i skolan. Eftersom vi vill förknippa oss med vackra människor och önskar framstå som vackrare med kläder och skönhetsprodukter används just vackra modeller i reklamen.

Likhet. Vi söker likheter hos varandra. Hitta gemensamma nämnare. Ofta genom semiotik. Äkta par eller syskon framstår för utomstående ofta som väldigt lika, även om man sinsemellan upplever sig som olika. Har du varit med om att säljaren i en butik påpekar likheter med sig själv och dig? Det gör hen för att skapa ett förtroende hos dig (t.ex. Jag har också barn och jag kan relatera till dig – du kan därför lita på mina råd). Mäklare är oerhört duktiga på att använda likhet för att övertyga potentiella budgivare.

Igenkänning. Vi gör gärna som de vi känner igen. Vi köper t.ex. hellre majblommor av grannens barn än av andra– helt enkelt för vi känner igen dem. Ju mer vi känner igen en människa desto mer tycker vi om dem och det gäller även i reklamen. Här måste reklamaren dock vara försiktig för vi inte ska bli uttråkade. ICA reklamen är ett strålande exempel på personalen i en butik som vi känner igen där historien hela tiden byggs vidare. ICA har lyckats bygga vidare på igenkänning utan vi blivit uttråkat i över 10 år.

Smicker. Att ge oss lite beröm gör oss mer benägna att handla. Om säljaren samtidigt tar ditt parti: ”Specialpris bara för dig” så påverkas vi starkt. Ett annat exempel på smicker är smala speglar och smickrande belysning i provrum.

 

4. Sociala bevis/Konsensus – Social proof

När vi inte vet hur vi ska göra så gör vi som alla andra gör. Vi gör helt enkelt det vi tror förväntas av oss. På museum i London är det fri entré men vi förväntas att betala det vi tycker besöket är värd. På en skyllt föreslår museet 5 pund men i den genomskinliga behållaren syns många sedlar varför vi känner oss förpliktade att också bidra med en sedel. Har du tänkt på att gatumusikanter alltid har några mynt i hatten? Vi känner oss mer benägna att lämna pengar om vi ser att andra gjort det samma.

När vi sticker ut för mycket från mängden känner vi oss obekväma. Om jag t.ex. skulle gå alldeles för uppklädd på en fest skulle det kännas konstigt. En stark drivkraft hos människor att passa in i kontexten. Vill vara som alla andra omkring oss. I reklam visas nöjda kunder. ”över 100.000 nöjda kunder kan inte ha fel – välj oss”.

 

5. Auktoritet

Vi lyder auktoriteter eftersom vi lärt oss att det är klokt i de allra flesta fall. Vi blir t.ex. väldigt imponerade av fina titlar. Något som kanske är ännu tydligare i anglosaxiska länder med tydligare hierarkier.

Vi har nog alla känt hur rätt klädsel kan underlätta att övertyga om sin expertis och skapa förtroende.

Stanley Milgrams är känt för sina lydnadsexperiment där han testade hur välvilliga försökspersoner är att följa experters inrådan. Experimentet visade att människor lyder order från experter utan själva att tänka till.

 

6. Åtagande och konsekvens – Commitment & Consistency

Har vi åtagit oss något vill vi gärna vara konsekvent med det.

Foot in the door: Genom att få en person att gå med på en mindre förfrågan kan vi senare öka på med en större förfrågan. Säljare försöker därför alltid att få oss som kund att göra ett litet åtagande (säga ja) eftersom vi då är mer benägen att säga ja även i nästa steg. Vi vill uppfattas som konsekventa. T.ex. ringar Läkare utan gränser och frågor ”Tycker du att Läkare utan gränser utför ett viktigt arbete?”. Svarar du ja på den frågan hamnar du snabbt i säljarens nät och innan du ens vet om det har du bidragit till organisationens verksamhet.